|
|
Genom de heliga mysterierna giver
Gud frälsning åt människan från synden, döden och djävulen. I de heliga
mysterierna blir Guds Rike åtkomlig för de troende. Den helige Nikolais
Kabasilas beskrev på ett mycket enkelt sätt Kyrkans identitet i de heliga
mysterierna, med orden "Kyrkan presenteras i de Heliga Mysterierna".
Endast en medlem i den ortodoxa kyrkan kan ta del av den ortodoxa
kyrkans mysterier. Dörren till medlemskap går genom deltagandet i dopets och
myrhasmörjelsens mysterium. Om den som vill ansluta sig till kyrkan är döpt i
den Heliga Treenighetens namn t.ex. lutherska kyrkan, kan han bli medlem i den
ortodoxa kyrkan genom botgörelsens och myrhasmörjelsens mysterium. Det hör till
mysteriernas karaktär, att de på ett hemlighetsfullt sätt verkar genom att hela
och stärka dem som deltar i dem. Guds kraft verkar då på ett " övernaturligt"
sätt; ibland händer det sk. "under".
Mysterierna kan indelas i sådana, som man bara deltar i en gång i livet, och
sådana som man kan ta del i upprepade gånger och fortlöpande. Till de
förstnämnda hör dopet, myrhasmörjelsen och prästerskapets mysterium. Till
nattvarden och botgörelsen kan, och bör också var och en delta regelbundet och
fortlöpande. Nattvarden är det mest centrala mysteriet, kyrkans "hjärta". Även
sjuksmörjelsen kan förrättas flera gånger åt samma person - det är ingen "sista
smörjelse".
|
|
